Idag kände jag nästan att jag bara ville bryta ihop nu när jag kom hem efter jobbet (åkte 10 imorse jobbade 12-18:30 och var idag faktiskt hemma redan straxt efter 19 då jag fick åka bil hem idag, tack gode gud). Jag får så sjukt ont i min rygg av att jobba. Det spelar ingen roll om jag sitter i kassan, står i kassan eller står i självskanningen. Det känns som att min rygg låser sig helt efter ett tag och när den värken väl har kommit så finns det inget som kan få bort den. Idag har jag även fått stått och värvat medlemmar i någon timma eller två och det var väl helt okej, förutom ryggen då som spökar hela tiden, plus att jag även får så ont i fötterna nu. Vet inte om det är pga att man står på ett stumt betonggolv eller om det är för att jag väger något kilo extra nu? Jag vet iallafall att jag känner att det blir en sån påfrestning på min kropp och att jag tycker att det är himla jobbigt, men samtidigt så vill jag inte hålla på och klaga hela tiden. Plus att det finns juh inga andra arbetsuppgifter som jag kan göra som inte är särskillt tunga eller påfrestande. Dessutom nu så har vi så otroligt mycket kunder, och jag har hört flera arbetskollegor disskutera om att det förmodligen kommer att se ut så nu FRAM TILL JUL !? Jag förstår inte riktigt hur jag ska orka med? Jag har ont redan nu och när julhandlingen sätter igång där i December så kommer jag att gå under känns det som just nu.

Jag har dessutom ont i ryggen redan sen tidigare. Inte bara nu altså p.g.a min graviditet. Har alltid haft en dålig rygg med lätt för värk. För något år sen så gick jag regelbundet till en kiropraktor som beskrev det som att jag har tre "låsningar i ryggen". Det är altså kotor på tre ställen i ryggen (en i nacken, en i mitten och en i svanken) som låser sig, eller hoppar fel (så kanske man kan beskriva det på ett lätt sätt) Och det ända sättet att få bort detta är gå till en kiropraktor, men får man göra det som gravid undrar jag ? Den KP´n som jag gick hos då påpekade även för mig att jag behövde uppsöka en ortoped då jag har en lite "konstig" lutning på fötterna. Sagt och gjort, jag fick sedan reda på att jag har sk "hålfot" och behöver hålfotsilägg. Men nu är det så att mina ilägg blev dåliga för länge, länge sedan och jag har inte "haft tid" att fixa nya. Kanske även att det påverkar min ryggsmärta i kombination med dåliga skor, graviditet, tungt jobb, dålig rygg, dåliga kuddar + madrass i sängen osv?

Jag kan även inte låta bli att oroa mig för bebis i magen. Jag är så sjukt stressad hela tiden så jag hinner knappt stanna upp och känna efter hur bebis mår där inne igentligen. Nu längtar jag så otroligt mycket till BM besöket nästa vecka så att jag kan få "svart på vitt" att allt ser bra ut. Jag menar det kan knappast vara bra att stressa såhär mycket? Det känns som att det inte bara är jobbet som jag känner stress och en stor press på, utan även hemmet och min familj. Nu när M har börjat jobba igen så går vi om varandra :( Han kliver upp vid 4 tiden på morgonen när jag fortfarande sover, åker till jobbet och kommer hem igen vid 15 tiden, då har jag antingen precis åkt där vid 13-14 tiden eller så har jag åkt på morgonen efter att jag lämnat skruttan på dagis. Sen oftast när jag kommer hem så har han antingen redan gått och lagt sig, somnat på soffan eller så hinner vi säga "Hej" och sen går han och lägger sig. Precis så var det idag. Vi möttes i Alicias rum efter att jag precis klivit innanför dörren, jag tog över nattningen och han sa godnatt och gick och la sig. Så kommer det att se ut iallafall hela den här helgen.

Känner även ganska stor press i att hemmet kommer i, säg 5:te hand. Jag behöver diska, finns disk sen någon dag tillbaka men jag förmår mig bara inte. Jag orkar verkligen inte när jag kommer hem så här sent. Jag är så slut i kroppen så jag kan bara inte. Diskhögen växer och så även dammrottorna, tvätten som jag tvättade för några dagar sen står ren i IKEA påsar i hallen och bara väntar på att någon ska plocka upp det och vika in i alla skåpen. Men vem ska göra det ? Och när ska det hinnas med ? Utöver det så har vi inte lyckats hitta någon permanent hundvakt åt Alfons på dagarna. Just nu så är han antingen hos M´s underbara Mamma som alltid ställer upp, eller hos min syster Anna. Men det blir så hattigt och även där kommer stressen att jag kanske måste hinna till andra sidan byn efter att jag lämnat Alicia på dagis för att sedan stressa till tåget för att hinna till jobbet. Eller att jag måste ringa och fixa hundvakt klockan 20-21 kvällen innan för att det ska kunna lösa sig.

Har även massa papper som måste bli färdigt, papper som ska lämnas in till Försäkringskassan och till jobbet. Men det blir uppskutet hela tiden då jag har så mycket i huvudet att jag glömmer bort det eller helt enkelt bara skjuter det framför mig hela tiden. Har räkningar som måste betalas, lappar till dagis som ska lämnas in. Och inte nog med det så ska jag betala tillbaka 3000 kronor på skatten den här månaden. Vilken höjdare då jag fick as dålig lön den här månaden. Plus att vi hade räkningar på ca 15000 kronor och då är inte maten inräknad.

Önskar att jag fick spendera all min vakna tid tillsammans med min underbara dotter, min familj och mina vänner. Vill bara att ni ska veta hur mycket jag uppskattar er. Tack för att ni alltid finns där. Usch det känns som att detta inlägg skulle kunna bli fjorton sidor långt...men jag skippar det idag. Tänk om man bara hade mera tid över helt enkelt. Och att man bara kunde få göra ingenting utan att behöva känna den här pressen...

Nu vart det här ett väldigt personligt inlägg känner jag, brukar inte vilja dela med mig utav alltför "nära" tankar osv. Men jag kände att jag behövde få ur mig lite.